Nu har jag ändrat lite på ordningen så här kommer det sista museibesöket först.
Vad gör en samling bilar här undrar ni kanske? Visst finns det bilmuséer lite här o där men hur ofta får man besöka en hängiven samlares egen lilla privata samling under uppbyggnad! Håll till godo med följande bilder från gränsen till mörkaste Småland.
Blandade amerikanska fordon. |
Bara titta, inte köpa! |
En rak åtta! |
Ibland blir det bra när tekniken inte funkar ;-) |
Fin jukebox. |
En brittisk glidare. |
Kristallkrona med oljetema! |
Blandad petrolania. |
En rolig flygare ;-) |
Tjusiga tjejer ska det vara. |
Undrar om Vägverket saknar en skylt? |
Ett litet besök på ett litet museum inne i ett museum får man väl inte låta bli att ta med? Ett en-rums museum som hyllar den ursprungliga fabriken som numera är ett konstmuseum i Borås. Ett museum som låter oss minnas bh-fabriken Abecitas.
Fint skulle det vara med graverad glasdörr. |
Kort historielektion ;-) |
Fina tjejundisar från tiden till going strong än i dag. |
Eds MC- och motormuseum i Dals Ed med sin sköna blandning av motorcyklar, motorsågar samt radio- och tvapparater och annat förtjänar ett virtuellt återbesök. Håll till godo av den trevliga miljön.
En trevlig inramning i entren. |
Sedan går vi ner i museet. |
Gamla godingar. |
Lite utombordare, både vanliga och ovanliga. |
Firman finns kvar i byggbranschen i dag. |
En vacker handvevad maskin. |
Ett försök till diversifiering från kylskåpsbranschen. |
Tre generationers kommunikation. |
En för finrummet och en för badstranden. |
Den ultimata lyxvarianten, endast 7 st tillverkade tror jag det var. |
En trevlig tidig jukebox. |
Fina skyltar. |
En tidig el-moped. |
Japanerna kom på bred front. |
Klassiska märken från England. |
Farfars klassiska maskin. |
Blev mycket vägg för att få med affischen. |
Läcker sidovagn. |
Blandande tidiga svenska. |
Eldsläckaren hade en fin design i alla fall. |
En tidig handikappversion. |
Lyxmodellen. |
En av få bevarade tror jag. |
Vespan som vi minns den. |
Smålands Bil-, Musik- och Leksaksmuseum i Rydaholm är mera som en lyckad cirkusföreställning än ett vanligt museum. En härlig blandning av föremål och upplevelser med en extra klick grädde på moset i form av en loppisbetonad antikaffär. Första gången jag haft möjligheten att köpa ett föremål i vissa delar av ett museum! Hit vill man bara återvända så snart man kan och se mera.
Glad kompis på väg in. |
Känns lite som en depågata på racerbanan. |
Härlig blandning av tidsepoker. |
Snofsig MG men kanske inte orginalgrillen. |
En mycket tidig motionscyckel innan ordet motion användes! |
Här kan man hitta vad som helst! |
Bor det en samlare här också? |
Cyklar med påhängsmotor innan motorcykeln var färdigtänkt. |
Fin bil i nyskick. |
Varför såg inte min barnkammare ut så här? |
Roligt registreringsnamn. |
En liten gammaldags lanthandel. |
Salong eller showroom? |
Fina salongen, eller? |
Hmn tror katten är snabbast. |
En äkta nickedocka! |
Fina emaljskyltar. |
Kanske inte den lugnaste viloplatsen. |
En gammal vinnarbil, krossade allt motstånd på sin tid. |
En läcker katt till. |
Ett eget kapell fanns det också. |
En del gifter sig här! |
Den mest kompakta icke hopfällbara husvagn jag sett. |
En gammal trovströfabrik mitt ute skogen utanför Kättilstorp var en trevlig överraskning. Numera drivs Ryttarens Torvströfabrik som ett arbetande museum av en lokal förening som vill bevara hantverk och historia men var i full drift som företag ända fram till 1997. Förutom torvströ så producerades det träull och sågat virke och i stort alla byggnader är bevarade och används än idag vid visningar och vid Torvens dag. Bilderna nedan är från ett andra återbesök i början av juni 2016.
Gamla torvvagnar omgjorda för turiståkning. |
Bekvämt att gå ombord ska det vara. |
Det gamla pannrummet, notera att skorstenen är nerkortad. |
En av alla specialbyggda maskiner för torvtagningen. |
Ett klurigt hemmabygge. |
Tänk när det knirrade o knarrade vid full drift. |
Sågat o kluvet i lagom längd för en gammal vedpanna. |
Trevlig miljö trots att det är flera fabriker. |
En liten fönstertitt. |
En andra fönstertitt. |
Oops, en sättning eller var snickarna inte nyktra när de byggde huset? |
Järnvägen går alldeles utanför fabriken. Fin spegelbild. |
Torvbanan utifrån mossen. |
En skön viloplats vid "luffarcaféet". |
Härligt motljus i ett stort materielförråd. |
Kanske en gammal förmansstuga med jordkällare. |
Fabriksområdet från sydost. |
Här åkte torven upp från mossen. |
Var nog lokstallet förr. |
Det lilla museet med den stora ambitionen i Trönningenäs. Museet är tillägnat den Svenska Amerika Linjen som är huvudnumret i samlingarna. Därutöver en hel del blandad kuriosa av både marin och annan karaktär från tiden. Det fanns en viss risk att fastna både här och där för att beundra klenoderna innan man kom fram till den välgjorda huvudutställningen som visade hur man kunde resa över Atlanten med stil. Fast det fanns en lite mörkare sida, de stora emigrantkullarna som stuvades in i trånga flermannahytter längst ner. Andelen lyxresenärer tog dock över så småningom när emigrationen minskade innan flyget blev det stora resealtenativet.
Notera den lutande uteplatsen på entretaket ;-) |
En liten marin raket från den ljuva tiden. |
Nytryck av en klassisk affisch till salu. |
Här kan man fastna länge och minnas. |
Ett varierande utbud kan man säga. |
Gamla fina utombordare och rederiflaggor. |
Ett varmt välkomnande fick både Amerikaresernärna och vi. |
Kundanpassad lyx. |
En fin statyett som bordsprydnad, gissa vem hon är. |
Den första orginalskylten som hängde utanför bokningskontoret. |
Leda och svanen. |
En tidig orginalaffisch. |
Visst var det stiliga sailors i rederiuniform. |
En hyttuppassare och delar av en hyttinredning. |
En modell av de senare fartygen. |
En sjömansmössa för yngre manliga passagerare. |
Kryssningsresor ingick i reseutbudet. |
Tänk att få ha sett det riktiga fartyget så här vid kajen. |
Ännu några utombordare. |
Surprise, några utmobordare till. |
Härlig blandning med brandsläckare o burkar. |
Vattenskidor för världsmästare. |
Drickaflaskor. |
Klassiskt godis, vem minns inte Tutti Frutti! |
Pentas orginalsymbol, ändrades till den till höger sedan dom insett att satanister använde pentagrammet med "horn". |
Två fina spritkök, undrar vad det i gjutjärn vägde. |
En tidstypisk storbystig reklamblondin. |
En älskad leksak. |
En annan tidstypisk blondin. |
Kanske en äkta fartdjävul? |
Den tamare kusinen. |
Praktiska eller inte, de blå solglasögonen näst längst ner till vänster är cool! |
Visst blir man törstig av den annonsskylten! |
Ett mobilt bensindrivet brandpumpsverk. |
Någon som minns DDT? |
Gamla kära Teknikens Värld, Grabbarnas Tidning! |
Fin moppe, en händig grabb kunde få den att göra 70 knyck! |
Ett tekniksprång på sin tid, handvevad tvättmaskin. |
Muséet som försvann låg i Axvall. Det var ett riktigt trevligt litet pansarmuseum som sköttes av en lokal hembygdsförening och gamla veteraner från vagnverkstaden på P4 i Skövde. Visst var det lite trångt i de gamla vagnhallarna men "gubbarna" kunde ge utförliga svar på de underligaste frågorna. I bland var det även gamla besättningsmedlemmar på besök som hälsade på sin vagn som dom gjort lumpen med, varit ute på FN-uppdrag eller i annan aktiv tjänst med. I augusti 2009 tog det roliga slut och hela vagnparken och allt övrigt material fördes över till det nya försvarsfordonsmuséet Arsenalen i Strängnäs.
Kanske inte den mest diskreta entrén. |
Denna syn mötte en lite här och där i vagnhallarna. |
Självgående bandkanonvagn från kalla kriget, modellen var i tjänst ända på på 2000-talet. |
En informativ plansch man kunde köpa. |
Stridsvagn S eller 103 som den hette, imponerade på US Army. |
Brovagn, själva bron avmonterad för tillfället. |
En utmärkt specialvagn, var i tjänst nästan lika länge om bandkanonvagnen. |
En bärgningsvagn. |
Första hjälpen? |
Vanliga racerbilmodeller är inget för en riktig grabb! |
Nostalgiskt avsked. |
En sista defilering innan materialet flyttas till Arsenalen. |
Repslagaremuséet i Älvängen är ett levande museum där man kan få se hur linor, rep och trossar tillverkades förr i tiden. Muséet ligger i den repslagarbana som byggdes 1917 för P A Carlmarks repslageri då det flyttade till Älvängen från Åmål och övergick till en mer industriell tillverkning som en utveckling av det gamla hantverksyrket. Redan innan flytten tillverkade PAC tågvirke vilket blev till en specialitet och fick på 1990-talet som arbetande museum uppdraget att göra allt tågvirke till ostindiefararekopian Götheborg. Än i dag kan köpa rep slaget på den ca 270 m långa repslagarbanan. Bilderna är från 2006 med en enkel kamera.
Muséet mellan Göta älv och järnväg/E45. |
Trevlig butik och entré. |
I bakgrunden ser vi en karta öva alla betydande repslagerier som funnits i Sverige. |
På vänster sida visas material o tillverkningsmetoder från nutid till stenåldern. |
Material och metod på vikingatiden. |
Material- och metodskolan. |
Minnen och provbitar från olika tider. |
Det gamla hantverket, linbråkning. |
Mera hantverk i form av kardning. |
En liten utställning med bl a en fackföreningsfana uppe till vänster. |
Vad mjukt det är säger Birgitta om linet. |
Som stora symaskinsspolar väntar olika material på att bli rep. I bakgrunden den ca 270m långa banan. |
Alla trådar trädda kan man säga. |
Nu ska det bli ett rep slaget. |
Dragmaskinen görs i ordning. |
Det viktigaste verktyget. |
Maskindragning av en part. |
50 m bort står arbetskamraten och väntar. |
Den första parten hängs upp åt sidan. |
Nu fäster man upp alla tre parterna till repet. |
Borta i andra änden görs det sista i ordning. |
En sista kontroll innan starten. |
Först går man åt ena hållet. |
Allra sista momentet påbörjas. |
Sen går man åt andra hållet |
Det nya repet växer fram. |
Banan är ju 270 m så en cykel behövs för alla vändor fram och tillbaka. |
Eds MC- och motormuseum i Dals Ed har en skön blandning av motorcyklar, radio- och tvapparater och annat men inte minst MOTORSÅGAR. Här kommer lite bilder från avdelningen med dessa och andra verktyg och utrustningar som användes i de dalsländska skogarna från 50-talet och fram till dagens stora moderna skogsskördemaskiner tog över.
Lukten av nysågat virke saknas inte. |
Så här kunde maskinerna ligga i manskapsbyssjan. |
En ogrässpruta från tidigt 50-tal, bars på ryggen. |
Tänk att bära på denna hela dagen, ca 20kg. |
Lite modernare maskiner. |
Stubbklyvare och jordfräs som användes där det skulle göras fint. |
Personlig utrustning som skulle bäras med. |
Tidiga handsågar, kilar mm och Mickel. |
På denna sidan kommer jag att presentera lite mer ovanliga muséer som man kanske inte besöker så ofta och börjar med ett begravningsmuseum som finns hos Fonus fabrik och akademi i Falköping. En klart intressant utställning som visar på hur våra begravingsseder sett ut genom tiderna.
En tidigt Volvo från 30-talet. |
Gammalt kylarmärke. |
Förr snickrades karosserna i trä efter beställarnas önskemål. |
Exempel på begravningskläder och gravprydnad. |
Gamla minnesbrev mm. |
Olika stilepoker på hattar och begravningskläder. |
Provexemplar av urnor hos begravningsentreprenörerna. |
Jordfästning och begravning. |
En stilig likbil. |
Äldre hästdragen likvagn. |
Sådana här görs inte längre. |
Fin änglamaskeron. |
Värdigt avslut på sjukhuset. |
Avsked i högreståndshemmet. |
Ett enklare avslut ute på landet. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar